...dagar då jag verkligen inte orkar mer. då jag bara vill lämna allt & alla. självklart finns dom dagarna då solen lyser och jag blir alldeles varm inombords, och livet faktiskt känns helt okej. men nu är jag inne i en sådan period då allt bara är mörkt och kallt. solen lyser utanför mitt fönster, men ändå så sitter jag med min kopp med varm choklad och en filt och bara drömmer mig bort... till en värld där sjukdomen inte existerar. till en värld där allt är bra. till himlen?

ibland så vill jag inget annat än dö. åka upp till paradiset och himlen. sedan så tänker jag på dig... pappa. att det kanske vore bättre om det var du som fick -- och åka till paradiset och sväva bland molnen. att det skulle vara så skönt för dig att slippa lida... slippa alla dessa mediciner. nu slog det mig att jag nyss önskade dig döden. inget paradis för mig inte... jag kommer åka rakt ner mot helvetet.

jag vet inte om jag kan leva utan dig. jag kan inte leva utan dig. jag älskar dig ;(